DEN EFTERLÄNGTADE - V. 16+1 (DEL 27)

Dags att blogga lite igen, inte blivit av på ett tag nu. Har haft fullt upp med massa julfirande, hoppas ni också har haft en bra jul. Jag har dock varit hes under hela tiden och har fortfarande inte fått ordning på rösten, börjar bli riktigt jobbigt kan jag säga. Men jag vet också att det sitter i 1-3 veckor varje gång jag blir förkyld, och jobbigt är det. Har väl gått två veckor nu. Tur att jag är sjukskriven ändå just nu för jag hade inte kunnat jobba utan röst heller. Jag har i alla fall haft en bra jul trotts att jag varit mest tyst. Fått massa fina julklappar, tror jag fick nästan allt jag önskade mig plus lite till. :) Nu har vi drygt 2500 kr undanlagda till barnvagnen + bilbarnstolen i alla fall, dvs. runt halva kostnaden så det känns skönt! Vad har ni haft för er i juletiden?
 
Är kvar hos mamma i Ludvika än men åker hem imorgon, sedan blir det nog en relativt lång och tråkig helg och nyår. Delvis för att jag inte har någon röst och delvis för att jag än så länge inte har någon att fira nyår med, de flesta man känner planerar ju världens fest och det är inte riktigt aktuellt för mig. Får väl se vart de tar vägen, nyår blir det nog ändå men just nu längtar jag grymt mycket mer till 14 januari än till något nyår. :p Jaja, på måndag är det bara 2 veckor kvar, spola fram tiden!! 
 
Förresten så tror jag att jag kände bebis röra sig första gången i lördags. Men jag är ju som vanligt patetisk och vågar inte riktigt tro på att det är just det. Har varit mest fladder men jag har känt de någon gång då och då sedan dess, mest när jag ligger/sitter ner och tar det lugnt. Rörelser som är inåt liksom, ingen annan kan känna dem genom att ha handen på magen utan det är än så länge bara jag som känner det. Får väl hoppas att det är så i alla fall, så att bebis lever och mår bra där inne! En härlig känsla är det i alla fall helt klart, även om jag som vanligt inte riktigt vågar tro på det. Det känns nästan som om någon försöker kittla mig inne i magen och alla rörelser har alltid varit på höger sida, så bebis befinner väl sig där. Han/hon bör för övrigt vara runt 1 dm lång nu. :) Nu skulle jag bara vilja bli frisk från förkylningen, få tillbaka rösten och få bort illamåendet så att jag kan knalla iväg till jobbet snart med den lilla magen i vädret. Det börjar faktiskt synas lite grann nu tycker jag och en del kläder känns för trånga. Fick två par mammabyxor i julklapp också som redan kan användas. Förhoppningsvis kan jag efter ultraljudet, om allt är bra, börja njuta riktigt ordentligt och våga tro på att jag faktiskt ska bli mamma i juni. Längtar efter dig, vem du nu än är där inne i magen. <3
 
Ska för övrigt försöka ta en magbild när jag kommer hem, inte blivit av på ett tag nu. Ni får tjata på mig så jag inte glömmer det! ;)

ATT KÄNNA SIG ENSAM

Jag måste säga att jag nog är lite unik. Visst spökar det hormoner i min kropp, och det är nog en stor del till det konstiga humöret och reaktionen, men fortfarande. Många blir nog hesa som förkyld, men kanske inte lika många som iprincip tappar rösten helt som jag gör. Varje gång jag är förkyld så sätter det sig på stämbanden, och håller i sig i veckor. Jag kan knappt kalla mig förkyld längre, men ändå har jag ingen röst. Dvs. jag kanske får ut en viskning när jag försöker prata högt/normalt, om ens det. Man känner sig ensam, hur töntigt det än låter. Jag kan inte prata med Jonas fast jag vill, jag drar mig för det och vi sitter istället vid varsin dator. Jag avskyr att veta att jag kanske måste fira flera olika julfiranden runt om i släkten utan att kunna prata. Jag kan inte ringa vänner/föräldrar eller någon annan, ens för att prata ut. Mitt liv består just nu av att skriva med alla på datorn, gräva in mig i internets värld och skicka sms. Jag vet att jag förmodligen låter helt sanslöst töntig just nu, men det är inte så himla roligt att genogmå det varje gång man blir förkyld. Förmodligen har det mycket att göra med att jag föddes med knutor på stämbanden och opererade dem 2003. Jag antar det i alla fall. Jag kan inte ens ringa och planera julen. Jag hatar det. Det vore nog skillnad om det faktiskt gick över relativt snabbt och jag märkte att det blev bättre, men det gör jag inte. Jag dricker te, jag äter isglass, jag är iprincip konstant tyst för att vila rösten, men det blir ingen skillnad. Nu har det hållit i sig i snart en vecka och det känns som det är långt ifrån bra. Blä säger jag bara, kunde jag inte fått normala stämband istället. Jag vet nog hur det är att vara stum i alla fall, bortsett ifrån att en stum är van vid att vara det och lever efter det till skillnad från mig. Jag håller alla tummar för att jag har någon form av gud på min sida och vaknar med hyffsad röst imorgon när vi ska fira jul med svärföräldrarna, laga julmat, dela ut julklappar mm. Kram på er och god jul!

DEN EFTERLÄNGTADE - V. 15+0 (DEL 26)

Idag har jag varit förbi en sväng hos chefen och hämtat ut en julklapp, en prydnadstomte som fick sin plats i köket. Saknar jobbet när jag åker till noretgården... Efter det åkte jag till mvc och träffade läkaren där. Min röst är fortfarande nästan helt borta och jag har en jobbig hosta samt en otroligt svullen hals som gör det svårt att andas. Hur som helst så har jag fått läkarintyg och sjukskrivning fram till 3 januari nu så skulle vi se hur läget var efter det. De tog även blodprov på mig för att se att allt var bra där. Jag fick även recept på starkare tabeletter mot illamående, så förhoppningsvis ska det ge med sig så jag kan börja jobba åtminstonde 2-3 dagar i veckan i januari, vore härligt. Blir lite små galen på att bara sitta här hemma och inte orka göra någonting. Hoppas den dumma förkylningen vill ge med sig snart också för den gör ju inte hela saken bättre.
Har i alla fall postat iväg ansökan tillsammans med läkarintyget till försäkringskassan nu, bara att hålla tummarna att dem är på bra humör och allt går som det ska. Förhoppningsvis ska jag väl bara behöva sjukpenning för denna månad, 3 december till 3 januari. Jag vill ju kunna jobba januari-april, i mitten av april kan jag ju börja ta ut föräldrarpenning och då kanske man känner sig för stor och klumpig för hemtjänsten. Håll tummarna!
God jul och gott nytt år på er. På lördag ska vi fira jul med svärföräldrarna, hoppas min förkylning blivit bättre då. Sedan bär det iväg mot ludvika på söndag, träffa farmor och farfar på söndag kväll och tillbringa julafton hos mamma. På tisdagen kommer mormor och morfar dit och på onsdagen ska vi väg till moster med familj. Sedan ska vi väl förhoppningsvis fira lite jul hemma hos pappa och Ann-Mari på vägen hem, kanske torsdag eller fredag nästa vecka. Så fullt upp blir det! Nyår har jag ingen aning om vad som händer, det visar sig. Hoppas ni har fina planer! Kram